student - funderingar
Ja, det stod klart för mig ganska tidigt att jag inte kommer ta studenten, över huvud taget. Tråkigt, för det har varit ett av mina största mål genom livet, men så är det och det får jag acceptera.. Men nu är det ju så att jag är tillsammans med en kille som är ett år yngre än mig, som om lite mer än ett år står där nervös, småfull och supertaggad på att ge sig ut i det vuxna livet. Jag kan komma på mig själv ibland med att hata honom för det, hata att se honom lyckas när jag själv misslyckats. Jag hatar ju inte egentligen, men mitt eget misslyckande förvandlas till hat. Men det är slut med det nu, för jag är stolt över honom, stolt över att han klarat av alla dessa år i skolan trots motgångar. En mer stolt tjej går nog inte att hitta. Jag unnar honom den dagen, den dagen kommer vara hans och bara hans. Den sista dagen i det ungdomliga livet. Jag kommer att stå vid hans sida, stolt och mäkta lycklig över hans lyckande, jag kommer gråta på hans axel och älska honom ännu mer just denna dag. Det är han värd, han är värd att bli älskad varje dag, men lite extra just den dagen. Jaa, han är värd det!
Kommentarer
Trackback
