Värdelösa dag.

Sitter just nu i skolan och har ca 30 minuter kvar till lunch. Ska jag vara ärlig så hade jag gått hem för länge sen om det inte varit för att jag har utvecklingssamal efter skolan
 
Just nu är jag bara så trött på hela situationen att jag skulle kunna lägga mig ner här och nu, i skolan och bara sova. Vill inte vara med om verkligheten, vill inte sitta i en skolsal med massa måsten och krav om att "du måste göra de, du måste hinna med det." Just nu vill jag bara hem till min stora sköna säng. Hoppas på att min pojkvän ligger där redo att ta emot mig när jag hoppar på honom för att sedan gosa ner mig brevid i en otroligt varm och kärleksfull kram - sådär som vi alltid gör. 
 
Igår fick jag bekräftat att det är depression som jag 'lider av' och att det är därför jag mår som jag mår vissa dagar (läs alla dagar). Det tog ganska hårt på mig, nog för att jag visste om att det var något sådant som spökade, men att få det uppkastat i ansiktet gjorde frukansvärt ont i mitt lilla hjärta. Menmen, jag tänker försöka ta mig ur detta, jag tänker inte sitta i dynga upp till mitt längsta hårstrå i en stormig vind. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0