fromyeartoyear.blogg.se

Folk säger att jag är självisk, att jag måste börja tänka på folk i min omgivning..

- Jag kan säga er att jag brukade bry mig, ibland lite för mycket. Men jag slutade göra det när jag inte fick någonting tillbaka...

 

När jag gick i grundskolan var det så att jag var den som faktiskt brydde mig mest om folk i min omgivning, det va så jag blivit uppfostrad. Jag hatade att se människor ledsna, och såg jag någon gråta vad jag där direkt..

 

Jag har varit mobbad hela min skolgång, men trots det så har jag brytt mig om människor i min omgivning, även om dom inte alltid varit så snälla mot mig.. Det va sån jag va..

 

Man fick alltid till svar " tack, jag finns för dig också." men var fanns egentligen människorna som brydde sig?

- Jag brukade vara glad, en glädjespridare faktiskt. Men nånting hände på vägen, och jag slutade helt enkelt att bry mig.

 

När jag nådde min botten fanns ingen där och stöttade mig, alla vände ryggen åt och lät mig vara ensam kvar.

Jag brukade tro att allting blir bättre, men slutade ganska snart att tro på det.

 

När man ger något, förväntar man sig någonting tillbaka, men inte att man ska bli lämnad som en soppåse till soptunnan. Man förväntar sig att bli behandlad som man själv behandlar andra.

 

Det finns en förklarning till varför jag är som jag är idag, men den är alldeles för lång och uttråkande för att dra upp. 

Dessutom tror jag ingen någonsin kommer att förstå. Tänk till igen innan ni säger att någon är självisk, dum eller beter sig på ett visst sätt, det finns alltid en historia bakom ett beteende. Precis som det finns en anledning till att folk går runt med ett leende hela dagarna, eller stänger in sig själva..

 

Jag dömer alla människor jag ser, men jag håller det för mig själv, och går inte runt och pratar massa skitsnack om folk jag inte tycker om.